Vad ska jag bli när jag blir stor?
Det var inte så mycket att fundera över - det bara var så.
När jag sedan kom till insikt att jag inte allt ville bli lärarinna, började huvudbry't - vad 17 ska jag bli då?!
Jag funderade fram o tillbaka o fram o tillbaka utan att komma fram till ett svar.
Alla sa att tids nog skulle "det visa sig".
När?
Nu är jag 40 och börjar få panik!!!
Att ha som uppgift här i livet att hålla huset rent, kläderna strukna, maten lagad, tallrikarna diskade och mannen nöjd räcker på något vis inte till.
Just för tillfället har jag inte så mycket val eftersom barnomsorgen där vi bor suger och Ivan-pivan fortfarande är kleine.
Men, paniken ligger på lur.
Vad finns det för möjligheter här i Porto Cesareo?
Inte mytche för att vara rättfram.
Eftersom vi lever i en turiststad, är så gott som alla jobb inom resturang eller butik och arbetstiderna koncentrerad till augusti månad samt helger och småtimmar. Jag jobbade ett år på den lokala Benetton-butiken och stortrivdes med jobbet - men jag jobbade 6 dagar i veckan, varje söndag och helgdag och på sommaren (juli-augusti) fram till klockan 2 på natten. Hur fan skulle det se ut nu med 2 barn?!
Vad är jag bra på/kan jag då?
Allt möjligt och ingenting. SUCK!
Efter 4 års konstackademi med inriktning på skulptur och examensarbete med lampor bor jag nu i en fiskestad i södra Italien där det
- inte finns mycket plats att skapa mina stora trälådor med rostiga metallskivor - jag skulle typ behöva en hangar!
- inte finns stort intresse för modern inredningsform (mycket av inredningen här är som Sverige på 70-talet!!!)
Jag är kreativ, plikttrogen och försäljningsinriktad.
Ideèr?!
- Sälja min kropp? (blir väl en slant till kundvagnen i alla fall......)
- Skriva barnböcker? (Åsa "Madonna" Eden.....)
- Börja fiska? (skulle aldrig kunna döda fisken......)
- Jobba hos Mauro på kontoret (skulle föredra alt. 1......)
- Skriva mina memoarer (ha ha ha ha......)
Som sagt var - IDEE'R?!?!?!?!?!
Ja, du. Känner igen det där att inte veta vad man vill bli. Förstår att ditt problem är större än så med tanke på omständigheterna. Passa andras barn är inget vidare alternativ va..?! :-)
Hmmm..ja, att skriva på något sätt, eller översätta? Ja, det är ju att skriva..Det är nog vad min trötta hjärna kan komma på just ikväll.
Hoppas att du får en massa braiga tips att fundera på!
Kram!
Det ska väl inte vara några problem honey, du är ju duktig som en....
Du, vi klurar på det där när vi ses i sommar! PUss!
Haha vilket tragikomiskt inlägg, hade kunnat vara jag själv som skrev det, nästan färdig med en magisterexamen i Historia, vad blir man på det utom fattig? Har jobbat med allt möjligt men aldrig känt att det varit rätt, det är väl så att vår generation aldrig blir stor kanske? Dina alternativ var i alla fall hysteriskt roliga, du kanske skulle göra en Martina Haag och kåsera om familjelivet?
