silvia

Jag önskar er alla ett GOTT NYTT ÅR med lite sommarbilder från våran mini-mini-semester till staden Amalfi på Amalfikusten i somras.
Våran väninna Rossana bjöd på storslaget bröllop på ett av de vackraste ställena i världen.
2 dagar himmel.










Vi ses nästa år!!!

Ivans jul-lunch.

Men för övrigt är allt bara bra tack och jag återkommer strax med nya friska krafter!

Äkta kärlek.
För alltid.
Jag ÄLSKAR DIG av hela mitt hjärta Silvia.

Förlåt mig för min korta stubin och för alla dessa tillfällen då jag inte har "tid".
Det gör ont när knoppar brista, tyvärr är det oundvikligt.
Du är världens bästa lilla tjej!

Idag har det faktiskt varit vackert väder.
Solsken och varmt.
Man blir gladare.

Dessa kort är tagna nu på eftermiddagen - från bilen - när jag hämtat Silvia på skolan - fint va?!

Hundarna började skälla som galningar.
Vad pågår?!
Tjuvar?
Nä, det är bara lite får som går förbi.....



Kort taget från vardagsrummet.

Jag kan inte låta bli att titta på kort på Silvia när hon var lika gammal, nu börjar de likna varandra ganska rejält!

Väggmålningen i tidigare inslag kommer vara i silver - bara det att jag inte hunnit måla klart.
Kommer bild senare.

Allt eftersom fixar vi till det här hemma.
I veckan var snickaren här och satte in hyllorna i Silvias rum.
Förut fanns det här ett vägg-skåp, men vid ombyggnaden tog vi bort det och lämnade kvar själva "hålet".
Så småningom ska det upp spots också.
Nog bidde det bra?!

JAG får krupp.
Det bara regnar o regnar o regnar.
Det höll för gusche lov upp några timmar på morgonen så att jag kunde ta en sväng på marknaden - sedan satte det fart igen.
Hua.
Blä.
Blött, blött, blött.

Idag på förmiddagen skulle jag ta min lille Tintin till doktorn för att med ultraljud checka hans njurar och höftleder. Detta är en normalissmo kontroll som man gör i Italien innan barnet fyller 3 månader, vet inte om det funkar så i Sverige.
Sjukhuset ligger i Galatina, en stad ca. 3 mil härifrån.
Som vanligt kommer jag iväg i sista sekunden, p.g.a. amning/rapning/uppkastning.
Nu är fallet så att moder natur i mitt fall har varit mycket generös vad det gäller lokalsinne (en del får yppig byst, andra lokalsinne......). Okey, snabb överläggning i min hjärna och den kortaste rutten ligger utarbetad i min hjärn-tom-tom.
Zic zac, omkörning, blyfot för att spara in dyrbara sekunder.
Nöjd sväger jag in på en väg som tar mig runt istället för igenom Leverano - hehe - stolt som tuppen tar jag svängarna på den lilla byvägen i 120 knutar tills jag rundar en kurva och .........vad skådar mina gråblå?
En fårhjord!
Jojo.
Det är bara att lugnt vänta tills fåren, herden och hundarna makat sig åt sidan.
Vi lever i 2000-talet och ibland blir man förblindad av all teknologi och bekvämlighet, men med en skock får får man sig onekligen en skjuts tillbaka i vardagen - och ett gott skratt.

....växer så det knakar.

Idag har jag "kokat ihop" ett nytt recept och kan bara inte låta bli att dela med mig av mina färdigheter i köket!!
Jag gillar "Kajsa-varg" recept (man tager vad man haver) och just idag hade jag 1 1/2 äggplanta och 1 mozzarella i mina skrymslen och vrår.



Jag skar halvcentimetertjocka skivor av 1 ÄGGPLANTA och fräste dem i OLIVOLJA (ca. 1-2 cm. i grytan) tillsammans med 1 klyfta VITLÖK.
Gyllenbruna lade jag dem på hushållspapper och saltade lite.
Sedan hackade jag 1/2 ÄGGPLANTA och fräste i den resterande oljan och tillsatt 1 flaska TOMATSÅS - såsen får sedan puttra på svag, svag värme en bra stund (jag hade i lite chili oxå).
Under tiden kokade jag 500 gram FULLKORNSPASTA (penne) på halvtid och hällde av.

Jag blandade ihop pastan och såsen i en bunke och hällde sedan ner hälften i en ungssäker form.
Därpå la jag ett första lager av den skivade MOZZARELLAN, ett andra lager av de friterade ÄGGPLANTSSKIVORNA och ett tredje lager av riven PARMESANOST.
Jag täckte det hela med resterande pasta/sås.
Topping med riven PARMESAN.

In i ugn - jag tror jag hade 200 ° i 30-40 minuter.
JÄSIKENS VAD GOTT! (om jag får säga det själv och det får jag ju eftersom det är min blogg........)

Jag har skrivit om dem förut och jag kommer skriva om dem igen.
Dessa stackars övergivna hundar som lever bäst de kan längs vägarna.
Människans bästa vän, ofta redo att offra sitt eget liv för sin husse.
Söta små valpar som vuxit upp och blivit otympliga, dagliga besvär.
Familjens f.d. kelgris som lämnas åt sitt öde ute i kylan.
Jag har sedan jag flyttade hit fått lite "skinn på näsan", d.v.s. jag gråter inte hysteriskt varje gång jag ser en övergiven hund. Jag drömmer inte längre mardrömmar efter det att jag sett en överkörd hund ligga kvar efter vägkanten tills den ruttnar bort. Jag "klarar av" att besöka den lokala hundgården där hundratals ledsna ögon tyst ber mig om om lite klappar o kel.
Jag önskar av hela min själ att jag kunde göra något.
Något.

Gammalt kort på Silvia samt nytt kort på Ivan.
(om någon undrar vem våra barn brås på här? Mauro såklart.)

Åsa (den offeciella listan!)

• nya laddningsbara batterier
• 1 massagge
• gummistövlar

Åsa (den ouppnårliga listan!)

• matbord
• skidsemester
• nya stövlar
• Ewan McGregor

Tomten, jagr har varit snäll - jag lovar!!!!!

När jag var liten fixade farmor Gunborg och farfar Bengt iordning två
"paket-advents-kalendrar".
En till mig och en till syrran.
Hela december månad var det trevligt att stiga upp på morgonen.
Jag har inget som hellst minne av vad som fanns innuti de små paketen, det var "förväntningen" som var det bästa - som oftast här i livet.
Nu när Silvia nästan är 3 år är det dax att föra traditionen vidare.
(Tack "Lidl" för denna kalender med små "paket-påsar"! Man behöver på detta vis inte slå in 24  mini-paket)
Varje morgon hoppar Silvia ur sängen för att tillsammans med papsen upptäcka innehållet i dagens påse.
Tindrande ögon, nöjda kommentarer och stolt uppvisande.
Jag är lika nyfiken(nästan) som henne varje morgon - trots att det är undertecknad som anordnat kalendern.....

Jag måste köpa mig ett par gummistövlar. Det är ju så härligt att promenera på stranden, men så totalt o-härligt att göra rent mina skor efteråt.
Igår hade jag på mig mina bruna stövlar med klack när Silvia & jag letade snäckor. Jag såg nog ganska fånig ut där jag trippade på tå i dyngan, t.o.m. sett ur italienska ögon.
Dessa från Gap vore ju trevliga att promenera i(tomten!!!!).

Igår kväll var vi bjudna till Wenche & Jan på deras traditionella "Glõgg-cocktail".
En total misch-masch av folk från hela världen och det pratades svenska, italienska och engelska om varannat.
Jag drack glögg, åt lussebulle och tjoffsade i mig det ena och det andra av vad som bjöds. Gnam!

Eftersom det är en gammal, gammal byggnad blev det lite "spök-foton" oxå!!



Var är Mauros huvud?!?!

Förmiddag på "Goa-beach". Kan det bli mycket bättre än så här?!

Den börjar sakta men säkert infinna sig...............julstämningen alltså.

Silvia kan:

• baka bullar
• skriva "Silvia & Ivan"

Jag bara måste "dela med mig".
Igår slängde jag ihop en risotto, som ärligt talat var gudagod.

Jag fräste PUMPA (hackad), VITLÖK (skivad) och MOROT (riven) i rejält med OLIVILJA.
När allt fräst en stund hällde jag på RIS och la i BULJONGTÄRNING och rörde runt en stund.
Allt eftersom hällde jag på KOKANDE VATTEN & kryddade med VITPEPPAR.
På slutetspurten vevade jag i en skvätt MJÖLK och RIVEN RODEZ (finns den osten i Sverige?, hur som hellst är den stark, det kan behövas för att ta udden av det söta från pumpan & moroten)

SUPER-DUPER-GOTT!!

Jag skulle nästan vilja äta upp honom.....

Silvias lunch-kuponger var slut, så min förmiddag har gått åt att fixa nya sådana.
Först var jag förbi Mauros kontor för att hämta inbetalningen och pengar.
Eftersom det idag är riktigt hyfsat väder parkerade jag bilen och vecklade ut barnvagnen - promenad-dax!
Jag tänkte att jag skulle energi-tanka, lungt spatserandes med min lill-kille under en strålande höst-sol. Ahhh......
Jojo.
Från kontoret till posten gick det riktigt bra. Jag andades frisk luft, hälsade på bekanta till höger & vänster och Ivan snarkade & snusade under sin blå filt.
1 timme innan de stänger på komunen.
Abra kadabra o sim salabim - postkontoret såg mera ut som ett överfullt discotek! Come on shake it!!
Det hade invaderats av tjattriga pensionärer!
Pension utbetalning.
Ingen panik alla på en gång gäller.
Att få pensionen insatt på kontot existerar inte här, oh nej, under madrassen ska de ligga!
Det var bara att bita ihop och ställa sig sist i kön, bli inspekterad uppifrån & ner och höra viskningar " ma ci'ete iddra?!" (= vem är det där? - på dialekt....) visk, visk, visk........
45 minuter innan de stänger på komunen.
Tick tack klockan går och jag inser ganska snart att jag inte kommer hinna till komunen innan klockan 12.
Nåja, jag får väl gå upp lite tidigare måndag morgon och hämta de där förbaskade kupongerna.
30 minuter innan de stänger på komunen.
Då händer det!
Miraklet som bara kan hända här i syditalien.
Pengarna är slut i kassan!
På posten!
Alla sura (med rätta) pensionärer får finna sig i att kliva åt sidan och "inbetalnings-kunderna" får förtur!
15 minuter innan de stänger på komunen.
Spring!
Med barnvagn, med klackar.
Flås, pust, stånk & stön.
Jag klarade det!!!! (Rocky-musik spelas i filmen om mitt liv!) (Åsa Eden spelas av Cameron Diaz)
Jag har nu mat-kupongerna i mina ägor.
Silvia kan mat-vägra betald mat.
Hipp hipp hurra!
Ännu en av de där små utmaningarna i livet vunnet.

Det regnar, det regnar och så regnar det lite till.
Bryggan syns inte längre, vinrankorna drunknar och gatan flyter!
Myskläder, fika, bullbak.

Inte för att skryta......men jag tror att min dotter är artist!
Jag tror hon uttrycker sina politiska åsikter och sin mentala status genom sina målningar.

he he he........

Det regnar.
Jag förstår bara inte hur mycket vatten det finns i himlen!
Blött överallt och vägarna ser ut som floder.
Ingen marknad idag. Snyft.
Jag ska ta med mig Briciola till den komunala hundgården för att få henne steriliserad, inte så kul direkt - men nödvändigt. Hon är dräktig och smiter ut och "fare l'amore" med diverse vildhundar.
Nu ska jag dricka kaffe och titta på frukost-tv, äta en lussebulle och ladda upp.
Hoppas att ni har fint väder där ute i världen!
Ciao.

Vad tror ni?
Om sanningen ska fram så har jag redan bestämt mig,
men det är alltid kul att höra vad ni tycker.


Silver eller beige-rosa?

Båda två är 2 månader och en dag på korten.
Vad tycker ni? Är de lika?

Här kommer en allskön blandning med kort från de senaste dagarna.
Idag fyller Ivan 2 månader och som ni säkert ser, växer han så det knakar!

Ivan, min älskade skratt-nisse, är "bortskämd" och vill alltid vara med.
Här är han med & inspekterar matlagningen i sin "Babybjörn" (somnade till lite....)

Jag har bestämt mig för att dekorera väggen i lilla "hallen".
Utrymmet är för litet för en möbel, och eftersom man ser väggen till badrummet även från vardagsrummet tyckte jag mig ha hittat det perfekta stället för "klotter".
Mauro gick med på det hela eftersom vi ännu inte vitmålat där - d.v.s. är det bara att måla över om det blir hemskt.
Och om det blir fint - ja då är det bara att måla om den dagen vi vitmålar väggen.
(I Italien vitmålar/kalkar man väggarna - vi har än så länge bara vitmålat sovrummen p.g.a. ekonomiska skäl....)



Jag "bläddrade" lite på nätet för att leta ideèr och fastnade för den siste - en kvist/gren/träd.
Vad tror ni?!