silvia

Jag vet inte hur vården i Sverige fungerar numera, men säkerligen bättre än i Italien.
Vi har en släkting som är gammal och sjuk och hela familjen sluter upp för att hjälpa till. Alla har vi blivit tillfälliga sjuksystrar och läkare.
Jag har fått lära mig att mäta sockerhalten i blodet och att ge insulin - något jag inte trodde var möjligt for en nålrädd person som jag.
Nöden har ingen lag - och man får ta skeden i vacker tass........

Tack och lov så har jag lite erfarenhet inom vården - den kommer väl till pass i dagarna. Blöjbyten har inte längre bara med Silvia att göra.

Det är sorgligt att se hur en stark och auktoritär person "bryts ner" och blir totalt beroende av hjälp. I dessa situationer kan man inte låta bli att tänka på livets oberäkneliga krumbukter.
Jag hoppas att vi vårdar med värdighet och att när man själv kommer till den punkten i livet då man är totalt beroende av hjälp, är så pass ödmjuk att man accepterar den.

Dagens inlägg är kort och omuntert, men jag kommer tillbaka!
Är det någon som är nyfiken på italiensk inredning? Kommer snart.