silvia

Jag vet att jag borde bygga mer kojor/spela krocket/göra hembakade kanelbullar med hemmagjord saft som vi tar med oss på långpromenadspicknick där jag pekar ut alla fåglar och växter och berättar vad dom heter och lär barnen om naturen och sen sitter vi på en filt som jag har vävt själv och vi äter vår fiberrika utflycktsmat ur korgen som jag har karvat fram ur ett stort stycke näver och jag har kortklippt hår och glasögon, aldrig linser, och kläder som inte framhäver min kropp utan är praktiska för allt friluftsliv och sen går vi ner till vattnet trots ösregnet och tittar på alla spännande larver som kommer fram ur marken och jag håller i dom och visar att det inte alls är äckligt med kryp och det gör ingenting att jag får jord och maskägg under naglarna, eller vad säger jag, naglarna är ju såklart kortklippta och omålade och sen går vi hem till vår hydda byggd av ekologiska pinnar och äter bark och sen går jag ut på kvällen och hänger mig i en hemmagjord, egentvinnad lina av vide. Men då har jag varit en riktigt bra mamma.

Detta är ett utdrag ur boken "Hemma hos Martina" skriven av Martina Haag.
Den är lättsam, rolig och extremt ironisk (som ni ser).
Jag fnissar högt och Mauro frågar "vad är det som är så roligt?".